Enligt Folkhälsomyndigheten är gamla och sjuka de riskgrupper som till varje pris ska skyddas. Det gör inte Malmö kommun. Coronaviruset sprids nu i äldreomsorgen, trots besöksförbud. Hur förväntar sig Anders Rubin (s), ordförande för Hälso- vård och omsorgsnämnden att undersköterskor som saknar basal skyddsutrustning och är så stressade att de knappt hinner gå på toaletten ska förhindra smittspridning? Vårdpersonalen får felaktiga riktlinjer och bristen på skyddsutrustning och handsprit är stor. I hemtjänsten tvingas personalen använda privata kläder, trots fackliga krav på arbetskläder. Sedan 2016 finns kravet på arbetskläder även i Socialstyrelsens ”föreskrifter om basala hygienregler”. När basala riktlinjer struntas i från arbetsgivarens sida är det inte förvånande att bara 23% av äldreomsorgens personal i en färsk undersökning följde hygienrutinerna. Man måste få rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Hälsa- vård och omsorgsnämnden ska enligt socialtjänstlagen tillse att de äldre får ett värdigt och tryggt liv. Men sjuksköterskor i hemsjukvården har larmat om obehaget de känner inför risken att smitta sina vårdtagare, när rätt skydd inte finns på plats.
Annorlunda är det på sjukhuset. Där bär alla vita arbetskläder och munskydd, visir, plastförkläde och handskar rekommenderas. Vid behov finns även ett högfiltrerande andningsskydd att tillgå. Men enligt Malmö stad behöver äldreomsorgens personal inget av detta – så länge de är utom ”host och nysavstånd” från sjuka brukare. En otydlig riktlinje som knappast har vetenskapligt stöd.
För att skydda våra äldre bör åtminstone samma skyddsutrustning som på sjukhuset användas.
En annan smittorisk är antalet personer som cirkulerar hos varje brukare. I hemtjänsten är det inte ovanligt med stort antal outbildade vikarier och massvis med olika personal. Att få besök av femton olika personer på två veckor är inte ovanligt. Varje brukare borde istället ha samma fasta personal hos sig året om. Det handlar om att ta äldres trygghet på allvar. Coronaepidemin har visat vilka arbeten som är samhällsviktiga, och där är äldreomsorgen tveklöst inräknat. Varför avspeglas det då inte i en god arbetsmiljö och lön?
1979 hade en undersköterska i Malmö tre eller fyra besök på en dag, detta har flerdubblats och idag är det inte ovanligt med 15 besök eller mer. Stressen gör enligt Kommunal att majoriteten av Malmös hemtjänstpersonal struntar i att dricka vatten – eftersom de inte hinner gå på toaletten. Arbetstempot måste sänkas så att de hinner med såväl basal hygien som att sitta ner och prata med de gamla. Lönerna är skamligt låga vilket gör det svårt att rekrytera och behålla kompetens. Ett vårdbiträde tjänar 2000 kronor mindre per månad i Malmö än i Stockholm. Rätt skydd, fast anställning, höjd lön och mer tid till varje brukare. Så kunde vi visa omsorgens vardagshjältar, som nu står i frontlinjen mot viruset, att vi står bakom dem!
Nils Littorin, partiledare Malmölistan
Commentaires